Psykolog Klara

Hej Saga, det du beskriver låter som en mycket tung och förvirrande tid, särskilt när den kommer efter en stor prestation som din examen. Att känna sig tom och utan energi trots en positiv livshändighet är ett vanligt tecken på att kroppen och psyket behöver vila och bearbeta övergången. Först och främst är det viktigt att förstå att det du upplever inte är ovanligt. Många unga vuxna genomgår en period av emotionell dvala eller utmattning efter att ha nått ett stort mål, som en examen. Kroppen och hjärnan har varit i ett långvarigt läge med höga krav, och när trycket släpper kan en djup trötthet och känsla av meningslöshet sätta in. Detta är inte nödvändigtvis en depression, men det kan vara en varning om att dina resurser är uttömda och att du behöver ge dig själv tid att återhämta dig på ett nytt sätt.

Din oro för hur detta kan påverka din framtid är fullt förståelig. Det är viktigt att betona att detta med stor sannolikhet inte kommer att definiera ditt vuxenliv. Däremot är det en signal om att något i ditt livsrytm eller dina förväntningar behöver justeras. Att du tidigare var engagerad och hade många projekt visar på din kapacitet, men det kan också vara en anledning till att du nu känner dig utbränd. Steget från strukturerad studietid till det öppna vuxenlivet kan kännas överväldigande och skapa en känsla av meningsförlust och inre tomhet. För att ta dig ur denna känsla kan det vara bra att börja med mycket små, hanterbara steg. Istället för att tänka på att börja träna på gym, kan du prova en kort promenad på 10 minuter. Istället för att avböja alla vänners inbjudningar, kan du föreslå ett mycket kortare och mindre krävande möte, som en kopp te i 20 minuter. Målet är inte att återgå till ditt gamla jag direkt, utan att successivt återupptäcka glädje och kontakt i små doser.

Fundera också på vad som gav dig mening under dina studier, utöver prestationen själv. Var det sociala kontakten, kunskapandet, eller att hjälpa andra? Att identifiera dessa källor kan ge ledtrådar till vad du behöver nu. Prata med dina föräldrar på ett ärligare sätt om att du känner dig tom och trött, inte bara fysiskt utan emotionellt. Att verbalisera känslorna kan minska deras tyngd. Om dessa känslor kvarstår i flera månader till och påverkar din förmåga att fungera vardagligen, skulle det vara klokt att söka stöd från en psykolog för en utvärdering. Detta är ett tecken på styrka, inte svaghet. Kom ihåg att övergångar tar tid, och att ge dig själv tillstånd att inte må bra just nu är ett viktigt första steg mot att hitta tillbaka till färgerna i livet.