Psykolog Klara

Hej Erik, och tack för att du delar med dig av din fråga. Det är en vanlig, men djupt personlig, kamp att hantera känslor av skam och bedrägeri när man får erkännande. Låt oss utforska detta tillsammans.

Din berättelse om att vara den tysta, duktiga flickan som inte krävde uppmärksamhet är central. Detta tidiga mönster kan ha lärt dig att din värde ligger i att vara hjälpsam och ogörlig, inte i att synas eller ta plats för din egen skull. När du nu får uppskattning för något så personligt som din konst, krockar det med denna gamla identitet. Känslan av att vara en bedragare, ofta kallad impostor-syndromet, blomstrar ofta i sådan mark. Det är som om en inre röst säger att du inte förtjänar berömmet, att det är ett misstag, eller att du snart kommer att avslöjas. Paniken när tavlan såldes kan ha varit en chock över att faktiskt bli sedd och bekräftad på ett sätt som kändes för stort.

Skam är en komplex känsla. Här kan den handla om en rädsla för att bryta mot en oskriven familjeregelskam för att sticka ut. Om man i sin uppväxt lärde sig att ödmjukhet och osynlighet var säkert, kan själva handlingen att ta plats och bli uppmärksammad väcka en primitiv skamkänsla, som om man gör något fel. Det kan också finnas en rädsla för de nya förväntningar som följer med framgång. Att måla gav dig liv, men att visa det införde en bedömning som kanske kändes hotande.

För att sluta sabba dig själv krävs ofta ett medvetet arbete med att omforma din inre dialog. Istället för att straffa dig för din talang, kan du börja öva på att bara notera känslorna av skam utan att låta dem styra dina handlingar. Att återvända till målningen, kanske bara för dig själv till en början, är avgörande. Fokusera på processen och glädjen, inte på resultatet eller andras reaktioner. Det handlar om att successivt bygga en ny berättelse om dig själv, där det är tillåtet att både vara duktig och synas, att både skapa och ta emot beröm. Att söka stöd i en terapeutisk kontakt kan vara mycket värdefullt för att utforska dessa mönster på ett säkert sätt.

Din längtan efter att ta plats är en vägvisare. Den pekar mot en autentisk del av dig som vill leva fullt ut. Att du känner skam betyder inte att du gör något fel, utan att du rör dig i ny och obekant terräng. Var snäll mot dig själv i processen.