Psykolog Klara

Att stödja en klient med låg självkänsla, kroppsbildsproblem och försvarsmekanismer som rationalisering och förnekelse kräver en varsam och strukturerad ansats där du balanserar empati med professionell guidning. Först och främst är det viktigt att skapa en trygg och icke-dömande miljö där klienten känner sig sedd och bekräftad, vilket kan bidra till att försvarsmekanismerna långsamt mjukas upp. Istället för att direkt konfrontera dessa mekanismer kan du använda öppna frågor som hjälper klienten att reflektera över sina beteenden och känslor – detta kan göras exempelvis genom att utforska vad "hälsosamt" betyder för henne och vilka känslor som ligger bakom motståndet att se på sitt ätbeteende på ett annat sätt.

För att jobba med assertivitet kan du introducera små och hanterbara steg som underlättar för henne att öva på att uttrycka sina behov och känslor utan skuld. Det kan handla om rollspel där ni tillsammans går igenom olika vardagssituationer där hon önskar vara mer självständig och tydlig, att hon får formulera enkla, konkreta meningar och prova dem i fysisk eller mental form innan de testas i verkliga livet. Betona att känslan av skuld ofta är kopplad till inre kritiker och tidigare mönster, något som behöver bearbetas parallellt. Genom att använda journaling eller dagboksskrivande kan klienten få en kanal för att sätta ord på dessa skuld- och skamkänslor och därmed minska deras styrka.

En viktig del i det terapeutiska arbetet är även att erbjuda återkommande psykopedagogiska insikter om självkänsla och kroppsbild, för att gradvis bygga en medvetenhet om hur självbilden formats och påverkar hennes liv. Att arbeta med självkänsla kan exempelvis inkludera övningar som fokuserar på att identifiera och utmana negativa automatiska tankar, att utforska och bekräfta hennes styrkor och positiva egenskaper, och att gradvis implementera självmedkänslaövningar som främjar en mildare och mer stödjande relation till sig själv.

För att närma dig försvarsmekanismerna, kan du arbeta med att öka klientens tolerans för osäkerhet och ambivalens. Detta kan ske genom att validera hennes känslor utan att samtidigt förstärka förnekelsen, exempelvis genom att säga "Jag hör att det känns svårt att prata om detta, och det är okej att känna så." Det kan också vara värdefullt att utforska vilken roll kontrollen kring mat har i hennes liv och vilka känslor och behov den kan skydda henne från att möta. Denna förståelse öppnar för ett djupare samtal om trygga strategier för att hantera ångest och oro.

I ditt ramverk kan du därför kombinera en varm, stödjande hållning med konkreta, små övningar – såsom gradvis exponering för assertivitet genom rollspel och hemuppgifter, medveten närvaro i tanke- och känslomönster genom journaling, och kontinuerlig förstärkning av självkänsla via stärkande affirmationer och medkänslighetsträning. Detta kombinerat med ett försiktigt utforskande av försvarsmekanismerna, utan att forcera utan snarare bjuda in till ökad insikt och medvetenhet, kan skapa möjligheter för både emotionell och beteendemässig förändring på ett säkert sätt.

Sammanfattningsvis handlar det om en balans mellan empati och struktur, där du ger klienten utrymme att bearbeta sina inre konflikter samtidigt som du erbjuder konkreta verktyg för att praktisera nya färdigheter i små steg. Fokusera på att bygga tillit, stärka självmedkänsla och gradvis utmana de invanda försvarsmekanismerna med omtanke och respekt för klientens egna tempo och kapacitet.