Psykolog Klara

Jag är 29 år och har alltid varit den som tar hand om alla i min familj. Min mamma har allvarlig klaustrofobi och kan inte lämna huset utan att få panik, så jag har blivit hennes enda länk till omvärlden. Samtidigt har min partner och jag ett komplicerat förhållande där jag ofta känner att jag måste rädda honom från hans egna dåliga beslut. Jag har nyligen insett att jag kanske är fast i ett samberoende mönster, men jag vet inte hur jag ska bryta det utan att förlora dem jag älskar. Dessutom har jag börjat få ångest kring åldrandet och känner att tiden rinner ifrån mig, särskilt eftersom mina vänner börjar bilda familj medan jag fortfarande står still. Jag har också en väldigt stressig affärsverksamhet som jag driver själv, och jag vet att stressen påverkar mig negativt. Hur kan jag börja sätta gränser utan att skuldbelägga mig själv, och hur hanterar jag rädslan för att bli ensam om jag förändrar mig?