Psykolog Klara

Hej Lina, det du beskriver är en mycket vanlig men också djupt plågsam erfarenhet, särskilt bland människor som har nått betydande mål. Att känna sig tom och överväldigad trots yttre framgång kan vara ett tecken på utmattning eller en existentiell kris. Din hjärna och kropp signalerar att något viktigt är ur balans, och det är viktigt att ta dessa signaler på allvar.

För det första är det avgörande att du slutar skämma dig för dina känslor. Det är fullständigt normalt att känna en meningskris när ett stort mål är uppnått. Din identitet har kanske länge varit knuten till att 'bygga upp', och nu när det är gjort uppstår frågan 'vem är jag nu?'. Denna känsla av att vara en bedragare är vanlig och kallas för impostor-syndromet, vilket ofta trivs i isolering. Att erkänna för dig själv hur du mår är det första och modigaste steget ut ur isoleringen.

För att hantera situationen utan att rasera ditt livsverk behöver du börja med små, hanterbara steg. Det handlar inte om att göra en stor omdaning, utan om att återta kontrollen i vardagen. Fundera på att delegera fler arbetsuppgifter, även om det känns svårt. Dina anställda förlitar sig på en fungerande chef, och en utbränd chef kan inte vara det. Att sätta tydliga gränser för arbetstid kan skapa ett andrum.

Den emotionella och relationella isoleringen är en stor del av problemet. Att stänga ute din partner förvärrar bara ensamheten. Ett första steg kan vara att öppna sig i ett kontrollerat format. Du behöver inte berätta allt på en gång, men du kan säga 'Jag har det tufft just nu, och jag har svårt att prata om det, men det betyder inte att jag inte bryr mig om dig'. Att återuppta fysisk närhet, till exempel genom en kram eller att hålla hand, kan vara en början utan press på sexuell prestation.

För att adressera den existentiella ångesten kan det vara hjälpsamt att utforska nya perspektiv och mening. Detta kan innebära att reflektera över vad som verkligen ger dig glädje och laddar dina batterier, helt bortkopplat från företaget. Det kan handla om en hobby, frivilligt arbete, eller att helt enkelt tillåta sig att vila utan skuld. En psykolog, som jag, kan vara en säker och neutral partner i denna utforskning, där fokus ligger på att förstå dina känslor och bygga nya, hållbara mönster.

Kom ihåg att det du byggt upp är ett bevis på din kapacitet. Att nu vårda dig själv är inte att rasera det, det är att investera i dess grundval – vilket är du. Processen tar tid, och det är okej att ta ett steg i taget.