Psykolog Klara

Hej Marianne. Det du beskriver är en mycket vanlig reaktion efter långvarig exponering för en toxisk arbetsmiljö, särskilt när du hade ett stort ansvar som avdelningschef. Att känna sig tom, förvirrad och präglad av plötsliga och obehagliga minnen är inte ovanligt. Din hjärna och kropp har varit i ett långvarigt läge av höjd stress och alerthet, och nu när trycket plötsligt släpper kan en känsla av tomhet och uppkommen smärta vara en del av anpassningsprocessen. Det är viktigt att förstå att dina känslor är ett tecken på att du nu har utrymme att bearbeta det som hände, inte ett tecken på svaghet.

För att svara på din fråga, ja, det är fullt normalt att känna sig traumatiserad av en arbetsplats. Långvarig psykisk påfrestning i en miljö präglad av rädsla och manipulation kan lämna djupa spår. Din skam över att inte ha kunnat skydda ditt team bättre talar om din stora omsorg och ansvarskänsla, men det är viktigt att komma ihåg att du agerade inom ramen för en skadlig struktur. Du försökte vara den stabila kraften, och det i sig är en stor bedrift under svåra omständigheter.

Att börja bearbeta detta är en process. Ett första steg kan vara att erkänna och validera dina upplevelser. Det som hände var verkligt och dess inverkan på dig är legitim. Att skriva ner dina tankar och känslor i en dagbok kan vara ett sätt att ge struktur åt kaoset inuti. Du kan också försöka skilja mellan dåtid och nutid genom att påminna dig själv om att du nu är i säkerhet, i pension, och att den direkta hotbilden är över. Det kan hjälpa att gradvis minska drömmarna och de påträngande minnena.

Ett annat viktigt steg är att återupptäcka dig själv utanför arbetsrollen. Under 35 år, varav många som chef, kan identiteten bli starkt kopplad till jobbet. Nu har du möjlighet att utforska vilka Marianne är bortom titeln. Vad ger dig glädje eller lugn? Det kan vara enkla saker som promenader i naturen, ett kreativt intresse eller att träffa vänner utan att prata om jobbet. Var ödmjuk mot dig själv och börja i liten skala.

Eftersom dina symtom, som sömnproblem och påträngande minnen, påverkar din vardag, skulle det vara mycket förnuftigt att söka stöd från en psykolog. En psykolog kan hjälpa dig att systematiskt bearbeta upplevelserna med beprövade metoder, hantera skamkänslorna och steg för steg bygga upp en ny mening i pensionen. Det är ett tecken på styrka att söka hjälp för att hantera något som varit så påfrestande. Din önskan om att kunna njuta av den här tiden i livet är fullt möjlig att uppnå, men det kräver ofta att man först tar itu med det som håller en tillbaka. Du har tagit det första viktiga steget genom att reflektera över och benämna det du går igenom.